Origami - Bokbinderi - Kort

Nu håller vi på med luntbindning i skolan. Det råder delade meningar om detta sätta att binda böcker. Det verkar inte vara något som de flesta tycker är roligt. Jag vet inte vad jag ska tycka. Vi har fått häfta ihop A4-papper till en rejäl bunt. Det känns lite som tegelstenar som man håller på med. Det känns lite otympligt och jag vet inte om jag ska tycka det är fint eller fult. Det här är en metod som används för att binda ihop protokoll t.ex.

 Kanske det inte känns så inspirerande med luntbinding av protokoll. Det är en väldigt praktisk metod som syftar till att hålla ihop rejält både på insidan och utsidan av boken. Sen får vi klä boken med en rejält och tjockt klot som ska hålla länge.

Tvåorna och treorna i klassen har skrämt och sagt hur hemskt det är med luntbindning. Förutom en som verkar tycka det är ok. Jag försöker tycka det är ok. Det kanske inte är så farligt. Det är bara ett annat sätt att binda böcker och man brukar inte använda konstfulla papper, skinn eller klot för att få det vackert. Det ska vara hållbart, praktiskt och bra bundet känns det som.

Ja, det hela känns väldigt praktiskt. Och nu har vi suttit och bundit mindre böcker sen skolstart och försökt göra dom så fina och konstfulla som möjligt. Hamnar man på arkiv får man kanske hålla på med sånt här ganska mycket.